Nu har vi rensat källaren, det var så fruktansvärt jobbigt. Jag slängde saker runt mig och hade ungefär samma humör som en tjurig femåring. Men nu är allt klart och jag kan återgå till att ligga i sängen hela kvällen.. precis som alla andra kvällar. Men idag känns allt bättre. Jag har lite hopp i kroppen. Jag ska strax ta tag i att skriva Cv och söka lite jobb.
Jag lyssnar på Håkan som vanligt och ler lite. Jag behöver inga nya när jag har mina gamla fina kvar. Även om de är utspridda överallt så vet jag att de finns där i slutet. Det är bra.
Drömde knäppa drömmar inatt om Jesper och Victor. Det var rätt kul faktiskt.

"För jag tror, när vi går genom tiden. Att det bästa inte hänt än" sjunger Håkan och idag tror jag faktiskt på honom. Det blir bättre än såhär. Det kommer inte alltid vara svårt och svart. Det måste bli ljust någongång.
och då kommer jag skratta igen.